En vanlig dag
På begäran; en vanlig dag i Abuja.
Vaknar kring sex. Det är en bra tid att gå upp, sover man längre vaknar man genomsvettig. Solen är på väg upp men det är fortfarande mörkt inomhus, så det gäller att komma ihåg vart man la ficklampan igår kväll. Eftersom jag nästan alltid är sist upp brukar vattnet vara slut, så jag ut och hämtar en hink. Tar en dusch genom att hälla den över huvudet, det är ljuvlig.
Sen är det på med kläderna och iväg. Vi har runt två mil hemifrån in till kontoret, med morgonens rusningstrafik tar det runt 45 minuter. De första 500 metrarna består av gropig grusväg som är full av folk och motorcyklar. Man kan inte köra fortare än 20 km/h och Roli ligger på tutan hela tiden för att varna (!) andra trafikanter. Väl ute på den trefiliga motorvägen väntar nästa kaos. Alla är så angelägna om att komma fram att det har bildats fem filer. Mellan dessa går dödsföraktande försäljare runt och kränger tuggummin, strumpor och brandsläckare. Nigeria skulle må bra av att importera Bilprovningen, varje morgon är det minst 3 bilar som ger upp andan, gärna mitt i trafiken så att alla måste in i andra filer för att komma förbi.
Väl på kontoret njuter jag av luftkonditioneringen. Det finns en liten resturang i huset där jag äter lunch. Det är ris, yams och fisk som gäller. 20 kr kostar maten och det är väl precis vad den är värd. Vägen hem är vanligtvis inte lika överfull.
Det första vi kollar när vi kommer hem är 1) om det finns el och 2.) om det har funnits el under dagen - i så fall är vattnet i kylen kallt. För det allra mesta finns det inte el, men det har funnits en stund på dagen. När solen går ner kring åtta blir det snabbt nermörkt och vi sätter på generatorn. Det är som att dra igång en båtmotor, och alla är väldigt förvånade över att jag klarar det. (En av anledningarna till mitt smeknamn "khpakho" vilket betyder stark) Via generatorn får vi el till lamporna, takfläktarna och TV:n. Jag eller Roli - i ärlighetens namn mest Roli - lagar lite mat på gasspisen och sedan äter vi sittande på golvet. Jag diskar. (Trodde du inte va=))
Innan det är läggdags tar man sig en ny dusch. Vattnet blir alldels brunt av allt damm harmattan har blåst på en. Sen är det hopp i säng. Då är man redan genomsvettig igen, det gälleratt hitta en sovposition där inga kroppsdelar rör vid varandra. Myggnätet stoppas in under madrassen, och är man lite pigg kan man läsa en stund i ficklampans sken. Sen är det nattinatti. Kring halv tolv stängs den sista generatorn i området av och det enda som hörs är syrsorna...och vildhundarna som slåss. Sov gott!
Vaknar kring sex. Det är en bra tid att gå upp, sover man längre vaknar man genomsvettig. Solen är på väg upp men det är fortfarande mörkt inomhus, så det gäller att komma ihåg vart man la ficklampan igår kväll. Eftersom jag nästan alltid är sist upp brukar vattnet vara slut, så jag ut och hämtar en hink. Tar en dusch genom att hälla den över huvudet, det är ljuvlig.
Sen är det på med kläderna och iväg. Vi har runt två mil hemifrån in till kontoret, med morgonens rusningstrafik tar det runt 45 minuter. De första 500 metrarna består av gropig grusväg som är full av folk och motorcyklar. Man kan inte köra fortare än 20 km/h och Roli ligger på tutan hela tiden för att varna (!) andra trafikanter. Väl ute på den trefiliga motorvägen väntar nästa kaos. Alla är så angelägna om att komma fram att det har bildats fem filer. Mellan dessa går dödsföraktande försäljare runt och kränger tuggummin, strumpor och brandsläckare. Nigeria skulle må bra av att importera Bilprovningen, varje morgon är det minst 3 bilar som ger upp andan, gärna mitt i trafiken så att alla måste in i andra filer för att komma förbi.
Väl på kontoret njuter jag av luftkonditioneringen. Det finns en liten resturang i huset där jag äter lunch. Det är ris, yams och fisk som gäller. 20 kr kostar maten och det är väl precis vad den är värd. Vägen hem är vanligtvis inte lika överfull.
Det första vi kollar när vi kommer hem är 1) om det finns el och 2.) om det har funnits el under dagen - i så fall är vattnet i kylen kallt. För det allra mesta finns det inte el, men det har funnits en stund på dagen. När solen går ner kring åtta blir det snabbt nermörkt och vi sätter på generatorn. Det är som att dra igång en båtmotor, och alla är väldigt förvånade över att jag klarar det. (En av anledningarna till mitt smeknamn "khpakho" vilket betyder stark) Via generatorn får vi el till lamporna, takfläktarna och TV:n. Jag eller Roli - i ärlighetens namn mest Roli - lagar lite mat på gasspisen och sedan äter vi sittande på golvet. Jag diskar. (Trodde du inte va=))
Innan det är läggdags tar man sig en ny dusch. Vattnet blir alldels brunt av allt damm harmattan har blåst på en. Sen är det hopp i säng. Då är man redan genomsvettig igen, det gälleratt hitta en sovposition där inga kroppsdelar rör vid varandra. Myggnätet stoppas in under madrassen, och är man lite pigg kan man läsa en stund i ficklampans sken. Sen är det nattinatti. Kring halv tolv stängs den sista generatorn i området av och det enda som hörs är syrsorna...och vildhundarna som slåss. Sov gott!
Kommentarer
Postat av: Emma
Jag gillar dina dagar. Låter nice :) Har du blivit solbränd?
Trackback