Nej, nu kan jag inte hålla mig längre
Jag hade tänkte skona er, men nej, det går inte. Jag har en sådan fasansfullt bitter dag att jag bara måste få dela lite av min galla med er, mina kära vänner och släktingar. (Ja, just det, släkten kanske läser här också. Om ni göra det fastar och mostrar och föräldrar, läs inte det här. Det innehåller fula ord och annat otrevligt.)
Well, jag är så trött på det här landet och på vad de kallar sin fina ärlighet. Det är inte ärlighet utan en praktiskt ursäkt för att slippa tänka innan de öppnar käften. Ja, jag blir ledsen när ni kommenterar hur jag ser ut när jag hör på. Jag hör er och jag är inte intresserad av era åsikter, kapisch!?
Jag är inte längre intresserad av att planera mina toalettbesök utifrån när det finns vatten att spola med. Och nej, jag är inte road av att behöva kuta runt som ett jehu och jiddra med folk som försöker lura mig för att köpa vatten för att ta en dusch. Inte road alls! Och jag är trött på den här j*vla värmen som kokar min hjärna. Och jag är trött på mig själv för att jag inte packade några minishorts och tubtoppar.
Sluta glo. Jag är vit, du är svart, get over it. Det är direkt oartigt att stå och glo och sedan peka när jag går förbi. Och nej, jag är inte smartare för att jag är vit, sluta behandla mig som en kunglighet. (Det verkar vara en ganska vanliga missuppfattning här, att vita är mer kompetenta än svarta oavsett utbildning.)
Sluta köra som galningar, ni kommer fram oavsett. Eller nej, det gör ni inte, för era bilar pajar mitt på motorvägen. Och är det så att det är målat TRE filer på vägen betyder det INTE att ni kan hitta på ytterligare TVÅ filer bara för att ni känner för att knö. Ni stör mitt svenska ordningssinne. Om Farbror Staten - ja, Farbror passar bra för det här mansgrisiga landet - säger att det ska vara på ett sätt så ska det vara så. Så gör vi i Sverige och därför är det det bästa sättet. Och sluta muta varandra för att gå före i kön.
Nej, jag kan inte pidgin men jag försöker. Men det är faktiskt direkt otrevligt att prata med varandra på ett språk alla utom jag kan, när jag är med. Jag kommer inte att lära mig varken yoruba eller hausa medan jag är här, så prata så att jag förstår.
Och om jag vill dricka cola så tänker jag dricka cola, okej?
(Nu känns det bättre. Tack för att du lyssnade!)
På västfronten intet nytt
Så var man här igen, på kontoret. Ganska trött efter ett par dagar med över 40 grader och inte en tillstymmelse till vind. Igår var det dock ganska molnigt och det åskade, vilket ju alltid är härligt. Iyabor har kommit hem från sjukhuset och mår rätt bra, hon blir extremt bortskämd av sina båda systrar som gör allt för att passa upp på henne. (Avis - jag?)
Nej, så mycket mer händer faktiskt inte. Jag borde ju jobba lite men jag säger som Pippi; "men ser du just idag, går det inte så bra, jag gör det helst en annan dag!"
Nej, så mycket mer händer faktiskt inte. Jag borde ju jobba lite men jag säger som Pippi; "men ser du just idag, går det inte så bra, jag gör det helst en annan dag!"
Efter
Före
En chockartad helg
Det började i torsdags, när Rolis syster som är på besök tyckte att värken i magen hon först trott var pms inte gav med sig och blev värre och värre. Det slutade på sjukhus med en brusten blindtarm, en hårsmån från döden. I Nigeria är det fåt sjukhus som har en blodbank, och Iyabor har dessutom en ovanlig blodgrupp. Hon mår förhållandevis bra nu, men måste stanna kvar på sjukhuset ett tag till för ytterligare blodtransfusioner och dropp och sånt. Båda de återstående syskonen i familjen Umukoro är här, Edward eftersom han har samma blodgrupp som Iyabor och därför har kunnat dela med sig, och Faith eftersom någon måste vara på sjukhuset för att ta hand om patienten. Det är inte direkt som i Sverige om man säger så... Patienten få själv stå för sin mat, så vi lagar hemma och kör dit. Patienten får själv klara sig på toaletten, i duschen etc. (VälfärdsSverige - jag älskar dig!!)
Så jag är lite trött.
Så jag är lite trött.
Köket
Massor av fina maskiner, synd att det inte finns någon el direkt...
Vår lägenhet, nummer 16
Där inne bor jag!
Bandet och jag
'Dansadansadansadansa!
Lessons learned, del två
* Nigerianskor har inte hår på benen, och tycker det är intressant att jag tjatar om att raka benen stup i ett.
* Nigerianer tycker att det är roligt att vita människor rodnar. Därför försöker de chocka dem så ofta de kan för att se deras ansikten byta färg. Jag har som en liten kurs får våra grannar i hur det är vara vit. Jag får berätta att det är svårare att bli brun på benen än i ansiktet, det är därför jag har vita ben och rött ansikte. Och att jag måste vara försiktig i solen så att jag inte bränner mig. Jag känner hur jag gör världen till ett bättre ställe!
* I Nigeria bleker kvinnor sin hud med jättestarka krämer för att se mer ut som vita. Krämerna fräter bort det översta hudlagret. De kan inte vara i solen överhuvudtaget efter en ordentlig blekning, och huden åldras väldigt mycket väldigt fort. Roli berättade om kvinnor som blekt sig så hårt att delar av skelettet blir synligt. Och i Sverige ligger vi och pressar i solarium för att se mer ut som dem... Det är i sanning en galen värld vi lever i.
* Dagens pidgin;
- Eaterias - resturanger
- Plated hair - flätat hår
- Tinted hair - färgat hår
* Nigerianer tycker att det är roligt att vita människor rodnar. Därför försöker de chocka dem så ofta de kan för att se deras ansikten byta färg. Jag har som en liten kurs får våra grannar i hur det är vara vit. Jag får berätta att det är svårare att bli brun på benen än i ansiktet, det är därför jag har vita ben och rött ansikte. Och att jag måste vara försiktig i solen så att jag inte bränner mig. Jag känner hur jag gör världen till ett bättre ställe!
* I Nigeria bleker kvinnor sin hud med jättestarka krämer för att se mer ut som vita. Krämerna fräter bort det översta hudlagret. De kan inte vara i solen överhuvudtaget efter en ordentlig blekning, och huden åldras väldigt mycket väldigt fort. Roli berättade om kvinnor som blekt sig så hårt att delar av skelettet blir synligt. Och i Sverige ligger vi och pressar i solarium för att se mer ut som dem... Det är i sanning en galen värld vi lever i.
* Dagens pidgin;
- Eaterias - resturanger
- Plated hair - flätat hår
- Tinted hair - färgat hår
En vanlig dag
På begäran; en vanlig dag i Abuja.
Vaknar kring sex. Det är en bra tid att gå upp, sover man längre vaknar man genomsvettig. Solen är på väg upp men det är fortfarande mörkt inomhus, så det gäller att komma ihåg vart man la ficklampan igår kväll. Eftersom jag nästan alltid är sist upp brukar vattnet vara slut, så jag ut och hämtar en hink. Tar en dusch genom att hälla den över huvudet, det är ljuvlig.
Sen är det på med kläderna och iväg. Vi har runt två mil hemifrån in till kontoret, med morgonens rusningstrafik tar det runt 45 minuter. De första 500 metrarna består av gropig grusväg som är full av folk och motorcyklar. Man kan inte köra fortare än 20 km/h och Roli ligger på tutan hela tiden för att varna (!) andra trafikanter. Väl ute på den trefiliga motorvägen väntar nästa kaos. Alla är så angelägna om att komma fram att det har bildats fem filer. Mellan dessa går dödsföraktande försäljare runt och kränger tuggummin, strumpor och brandsläckare. Nigeria skulle må bra av att importera Bilprovningen, varje morgon är det minst 3 bilar som ger upp andan, gärna mitt i trafiken så att alla måste in i andra filer för att komma förbi.
Väl på kontoret njuter jag av luftkonditioneringen. Det finns en liten resturang i huset där jag äter lunch. Det är ris, yams och fisk som gäller. 20 kr kostar maten och det är väl precis vad den är värd. Vägen hem är vanligtvis inte lika överfull.
Det första vi kollar när vi kommer hem är 1) om det finns el och 2.) om det har funnits el under dagen - i så fall är vattnet i kylen kallt. För det allra mesta finns det inte el, men det har funnits en stund på dagen. När solen går ner kring åtta blir det snabbt nermörkt och vi sätter på generatorn. Det är som att dra igång en båtmotor, och alla är väldigt förvånade över att jag klarar det. (En av anledningarna till mitt smeknamn "khpakho" vilket betyder stark) Via generatorn får vi el till lamporna, takfläktarna och TV:n. Jag eller Roli - i ärlighetens namn mest Roli - lagar lite mat på gasspisen och sedan äter vi sittande på golvet. Jag diskar. (Trodde du inte va=))
Innan det är läggdags tar man sig en ny dusch. Vattnet blir alldels brunt av allt damm harmattan har blåst på en. Sen är det hopp i säng. Då är man redan genomsvettig igen, det gälleratt hitta en sovposition där inga kroppsdelar rör vid varandra. Myggnätet stoppas in under madrassen, och är man lite pigg kan man läsa en stund i ficklampans sken. Sen är det nattinatti. Kring halv tolv stängs den sista generatorn i området av och det enda som hörs är syrsorna...och vildhundarna som slåss. Sov gott!
Vaknar kring sex. Det är en bra tid att gå upp, sover man längre vaknar man genomsvettig. Solen är på väg upp men det är fortfarande mörkt inomhus, så det gäller att komma ihåg vart man la ficklampan igår kväll. Eftersom jag nästan alltid är sist upp brukar vattnet vara slut, så jag ut och hämtar en hink. Tar en dusch genom att hälla den över huvudet, det är ljuvlig.
Sen är det på med kläderna och iväg. Vi har runt två mil hemifrån in till kontoret, med morgonens rusningstrafik tar det runt 45 minuter. De första 500 metrarna består av gropig grusväg som är full av folk och motorcyklar. Man kan inte köra fortare än 20 km/h och Roli ligger på tutan hela tiden för att varna (!) andra trafikanter. Väl ute på den trefiliga motorvägen väntar nästa kaos. Alla är så angelägna om att komma fram att det har bildats fem filer. Mellan dessa går dödsföraktande försäljare runt och kränger tuggummin, strumpor och brandsläckare. Nigeria skulle må bra av att importera Bilprovningen, varje morgon är det minst 3 bilar som ger upp andan, gärna mitt i trafiken så att alla måste in i andra filer för att komma förbi.
Väl på kontoret njuter jag av luftkonditioneringen. Det finns en liten resturang i huset där jag äter lunch. Det är ris, yams och fisk som gäller. 20 kr kostar maten och det är väl precis vad den är värd. Vägen hem är vanligtvis inte lika överfull.
Det första vi kollar när vi kommer hem är 1) om det finns el och 2.) om det har funnits el under dagen - i så fall är vattnet i kylen kallt. För det allra mesta finns det inte el, men det har funnits en stund på dagen. När solen går ner kring åtta blir det snabbt nermörkt och vi sätter på generatorn. Det är som att dra igång en båtmotor, och alla är väldigt förvånade över att jag klarar det. (En av anledningarna till mitt smeknamn "khpakho" vilket betyder stark) Via generatorn får vi el till lamporna, takfläktarna och TV:n. Jag eller Roli - i ärlighetens namn mest Roli - lagar lite mat på gasspisen och sedan äter vi sittande på golvet. Jag diskar. (Trodde du inte va=))
Innan det är läggdags tar man sig en ny dusch. Vattnet blir alldels brunt av allt damm harmattan har blåst på en. Sen är det hopp i säng. Då är man redan genomsvettig igen, det gälleratt hitta en sovposition där inga kroppsdelar rör vid varandra. Myggnätet stoppas in under madrassen, och är man lite pigg kan man läsa en stund i ficklampans sken. Sen är det nattinatti. Kring halv tolv stängs den sista generatorn i området av och det enda som hörs är syrsorna...och vildhundarna som slåss. Sov gott!
Killar, ni ligger illa till!
Tillbaka efter en extra lang helg orsakad av diverse muslimska festligheter. I ett land med halften kristna halften muslimer har man delat upp de offentliga helgdagarna mellan de tva religonerna sa att de har fatt lika manga var. Mycket trevligt initiativ tycker jag!
I sondags besokte jag tillsammans med runt 25 av vara grannars basta vanner en resturang stor som en mindre by mitt ute i ingenstans. Jag maste varit den forsta vita person de nagonsin sett, nagra barn kom till och med fram och petade lite forsiktigt. (Elin - utstallningsobjekt 52.) Vi at hel grillad fisk och drack palmvin. Det ser ut som skitigt diskvatten och smakar lite syrligt och valdigt mycket alkohol. Glada i hatten kallade nagra i ganget pa ett band som gick runt mellan borden. Bandet bestod av en massa trummor och en hemmagjord gitarr med tre strangar. De spelade och sjong en stund tills Samson, var granne, kom pa hur roligt det skulle vara att be dem sjunga speciellt for mig. Det resulterade i att hela bandet stod och skrek/sjong ElinElinElinElin i 20 minuter. Det var mycket uppskattat, nastan lika uppskattat som nar jag stallde mig upp och dansade till musiken.
Dansandet gav mersmak och vi fortsatte kvallen pa diverse dansstallen. Musik var bra, luftkonditioneringen var annu battre, och killarna var bast. Svenska killar - ja, det ar roligt att generalisera - slang er i vaggen! Har dansar man tills fotterna trillar av, ingen skillnad mellan konen. Inte heller dansar man bara med dem man kom med, man turnerar runt hela dansgolvet. Att jag hade roligt ar val underforstatt. Halv fem trillade jag i sang och jag har inte hamtat mig annu...
I sondags besokte jag tillsammans med runt 25 av vara grannars basta vanner en resturang stor som en mindre by mitt ute i ingenstans. Jag maste varit den forsta vita person de nagonsin sett, nagra barn kom till och med fram och petade lite forsiktigt. (Elin - utstallningsobjekt 52.) Vi at hel grillad fisk och drack palmvin. Det ser ut som skitigt diskvatten och smakar lite syrligt och valdigt mycket alkohol. Glada i hatten kallade nagra i ganget pa ett band som gick runt mellan borden. Bandet bestod av en massa trummor och en hemmagjord gitarr med tre strangar. De spelade och sjong en stund tills Samson, var granne, kom pa hur roligt det skulle vara att be dem sjunga speciellt for mig. Det resulterade i att hela bandet stod och skrek/sjong ElinElinElinElin i 20 minuter. Det var mycket uppskattat, nastan lika uppskattat som nar jag stallde mig upp och dansade till musiken.
Dansandet gav mersmak och vi fortsatte kvallen pa diverse dansstallen. Musik var bra, luftkonditioneringen var annu battre, och killarna var bast. Svenska killar - ja, det ar roligt att generalisera - slang er i vaggen! Har dansar man tills fotterna trillar av, ingen skillnad mellan konen. Inte heller dansar man bara med dem man kom med, man turnerar runt hela dansgolvet. Att jag hade roligt ar val underforstatt. Halv fem trillade jag i sang och jag har inte hamtat mig annu...
Hamta vatten
Igar mina vanner, da gjorde jag nagot som jag ar valdigt stolt over. Jag gick och kopte vatten alldels sjalv! Dar jag bor ar det namligen sa att vi inte har rinnande vatten utom kanske en kvart varje vecka, sa istallet har vi en jattetunna som vi hamtar mindre spannar ur. I alla fall, ibland tar det slut i jattetunnan. Da maste man ga och hitta en liten man, [merouwa], som kor en stor vagn med en massa dunkar pa. Sen gar man fore honom hem. Man maste ga jattelangsamt for han har mycket att putta pa, och man far inte hjalpa honom for da skrattar de andra mannen - som ar arbetslosa och bara hanger och lever pa sina fruar - och tycker att han ar omanlig. Sen gar han och haller i innehallet fran alla dunkarna i var tunna, och for detta betalar man honom 18 kr. Det som ar lite tricky i situationen ar att dessa vattenkorare for det mesta tillhor folkgruppen hausa och inte pratar nagon engelska. Och sa naturligtvis det faktum att jag ar vit och att alla darfor tror att jag inte fattar nagonting. Men igar lyckades jag alltsa fa hem vatten till huset, och jag ar sa stolt att jag nastan spricker!
Dagens ord
Dagens ord är harmattan. Nej, inte har-mattan, utan har-mat-tan. Det är namnet på den torra och varma vind från Saharas öken som blåser över Nigeria i detta nu. Det gör sikten dålig, det gör dig dammig, det ger maten ett visst tuggmotstånd. Men det gör inget, för det är damm från Sahara, och det är så himla coolt!
Dagens pidgin är "Hawfa?", alltså "how far?" sagt som ett ord. Det används som hälsningsfras och gör alla jag säger det till väldigt muntra. Kan bero på mitt inte helt perfekta uttal...
Det är krångligt med det elektriska
Här ska man byta beroende på om man tror att det kommer ström via ledningarna eller om man tänker köra sin generator. Lite krångligt först men sen lär man sig.
Ahdjä kphako!
Världens starkaste Elin - med plantain i köket
Tisdag
Det ar tisdag och jag sitter pa min praktikplats och skriver. Vi har precis kommit tillbaka efter att ha besokt en skola i en av Abujas fattigare fororter. I Nigeria har man olika klubbar i skolorna, och en timme i veckan ar deras aktiviteter schemalagda. Lite som "elevens val" som det hette pa min tid. I alla fall sa startar GIEVA en sadan har klubb pa skoltid for att stodja elever som inte annars skulle kunna studera vidare. So far, so good. Det som jag som svensk - for det maste vara darfor jag reagerar - reagerar pa ar att klubben bara ar till for skolans absoluta akademiska elit. Vi ska ge oss sjalva en applad och kanna oss utvalda berattar man, vi tillhor skolans toppskikt. (Ja, inte jag personligen da) Barnen far beratta vad de vill bli nar de blir stora, det ar lakare, uppfinnare och advokater. Nar det ar fragestund undrar en liten kille hur han ska ga tillvaga for att kunna bli lakare, vilka amnen han ska studera extra i och sa vidare. Han far till svar att han forst maste prata med sina foraldrar, det kan vara sa att de har tankt ut ett annat yrke at honom, och da maste han ju faktiskt respektera det. En flicka far veta att hon maste anpassa sin utbildning till ett eventuellt aktenskap. Jag maste medge att jag ar skeptisk; kulturkrock eller gar jag emot mina principer om jag fortsatter?
For ovrigt ar det JATTESVART att klura ut hur man gor ett snabelA pa nigerianska tangentbord.
//Elin
For ovrigt ar det JATTESVART att klura ut hur man gor ett snabelA pa nigerianska tangentbord.
//Elin
Hum..!
Nu började jag skriva ett inlägg, och sen försvann det jag ville berätta rätt ut i världsrymden. *Lång paus* Nej, jag kommer inte på det. Det lär väl dyka upp inatt när jag ska somna, eller vad tror du?
It´s alive!
Ja, käre värld! Jag överlevde! Eller det kanske det inte var någon förutom jag själv som tvivlade på...men det gick i alla fall. Fy fabian säger jag, bli inte sjuka! Och tack tack tack till alla som skrivit så söta kommentarer, jag blev alldeles lycklig inuti...
Idag är det måndag och jag sitter på Rolis kontor och försöker att inte somna. Man blir trött av värmen och allt som händer. I helgen har vi sight-seeat en kyrka, lite regeringsbyggnader och en stor park. Sedan har vi träffat en statsanställd som dealar i tomtmark och mina värdar har köpt sig en tomt lite sådär bredvid lagen. Fast, som de säger "Vadå, alla gör ju så!" Sedan gick vi på ett mycket coolt fiskställe och åt fisk som grillades på itusågade oljefat. Det var STARKT men gott. (Tog 20 minuter efter att vi ätit klart innan jag kände mina läppar igen) Till detta kalas drack vi den något alkoholhaltiga Smirnoff Ice, som kostar typ 8 kronor flaskan. Hela måltiden - för tre personer - gick på strax under 80 kronor. Tur det när kronan är värd nästan ingenting! =)
Ikväll ska vi gå på bio och se "Changeling" med Angelia Jolie. Jag hade egentligen velat se en inhemsk film, men det hittade vi ingen.
Eh, jo. Vi skulle ju flyttat i dagarna, till en lägenhet som Victor fått genom sitt jobb. Den ligger närmare stan, har rinnande vatten och hyfsat tillgång till ström. Det är bara det att när Victor skulle hämta nycklarna fick han också en lista med regler som måste följas om man vill bo kvar... En av dem var att man inte får bo andra än make, fru och barn upp till 18 år i lägenheten. Så tji fick jag, vi får bo kvar där vi bor tills jag åker hem och de kan ta sitt nya residens i besittning.
Tjing! //Elin
Idag är det måndag och jag sitter på Rolis kontor och försöker att inte somna. Man blir trött av värmen och allt som händer. I helgen har vi sight-seeat en kyrka, lite regeringsbyggnader och en stor park. Sedan har vi träffat en statsanställd som dealar i tomtmark och mina värdar har köpt sig en tomt lite sådär bredvid lagen. Fast, som de säger "Vadå, alla gör ju så!" Sedan gick vi på ett mycket coolt fiskställe och åt fisk som grillades på itusågade oljefat. Det var STARKT men gott. (Tog 20 minuter efter att vi ätit klart innan jag kände mina läppar igen) Till detta kalas drack vi den något alkoholhaltiga Smirnoff Ice, som kostar typ 8 kronor flaskan. Hela måltiden - för tre personer - gick på strax under 80 kronor. Tur det när kronan är värd nästan ingenting! =)
Ikväll ska vi gå på bio och se "Changeling" med Angelia Jolie. Jag hade egentligen velat se en inhemsk film, men det hittade vi ingen.
Eh, jo. Vi skulle ju flyttat i dagarna, till en lägenhet som Victor fått genom sitt jobb. Den ligger närmare stan, har rinnande vatten och hyfsat tillgång till ström. Det är bara det att när Victor skulle hämta nycklarna fick han också en lista med regler som måste följas om man vill bo kvar... En av dem var att man inte får bo andra än make, fru och barn upp till 18 år i lägenheten. Så tji fick jag, vi får bo kvar där vi bor tills jag åker hem och de kan ta sitt nya residens i besittning.
Tjing! //Elin
Inte bra
Ackelvarning!
Jag ar riktigt riktigt magsjuk, troligen pa grund av uttorkning enligt Rolis alla lakarkollegor. That makes no sense sager jag och grater vidare. Vet nu hur manga gomda muskler man har som man upptacker nar man har spytt ett tag? Det ar massor vill jag lova. Ackelvarning slut.
Pa Rolis jobb finns det en kille som heter Stalin i fornamn. Han har anknytning 2106 om ni vill ringa och gratulera till hans foraldrars val av namn... Namnet staLIN ar nastan som eLIN, fast jag ar battre.
For ovrigt kan jag beratta att "resan" genom tullen gick supersnabbt och effektivt. Typiskt! Jag som hade laddat infor att kafta med den nigerianska tullen och sa om jag kunde undvika att betala nagra mutor. Sa bara vinkar de igenom mig! Fast passkontrollanten fragade i och for sig om jag hade pojkvan... Betydligt varre var det pa Heathrow, dar jag skramde livet ur en stackars tullare genom att skrika "NO!!" nar hon vill ta min hudkram for analys. Hon sa "I'll TAKE this" men jag horde "I'll TASTE this" och ville bara vara snall...
Jag ar riktigt riktigt magsjuk, troligen pa grund av uttorkning enligt Rolis alla lakarkollegor. That makes no sense sager jag och grater vidare. Vet nu hur manga gomda muskler man har som man upptacker nar man har spytt ett tag? Det ar massor vill jag lova. Ackelvarning slut.
Pa Rolis jobb finns det en kille som heter Stalin i fornamn. Han har anknytning 2106 om ni vill ringa och gratulera till hans foraldrars val av namn... Namnet staLIN ar nastan som eLIN, fast jag ar battre.
For ovrigt kan jag beratta att "resan" genom tullen gick supersnabbt och effektivt. Typiskt! Jag som hade laddat infor att kafta med den nigerianska tullen och sa om jag kunde undvika att betala nagra mutor. Sa bara vinkar de igenom mig! Fast passkontrollanten fragade i och for sig om jag hade pojkvan... Betydligt varre var det pa Heathrow, dar jag skramde livet ur en stackars tullare genom att skrika "NO!!" nar hon vill ta min hudkram for analys. Hon sa "I'll TAKE this" men jag horde "I'll TASTE this" och ville bara vara snall...
...hej igen...
Understimulerad, jag? Nu vet jag inte vad du pratar om... Nejdå, jag jobbar på, men det är inte jättelätt att få tag på folk till höger och vänster när varken deras telefonnummer eller mailadresser fungerar. Damn you people!
Har skaffat mig ett litet sidoprojet, ska praktisera någon eller några dagar i veckan på en organisation som heter A Gieva. De jobbar bland annat med att informera om fördelarna med att utbilda sig och då passar jag ju in väldigt bra. Om man utbildar sig kan man hamna vart som helst i världen. Typ Nigeria. (www.gieva.org)
Det blir inte svalare, det vill jag lova. Jag är lite orolig att jag tycker att det är så skönt att hänga på Rolis kontor med dess luftkonditionering, det ska jag inte vänja mig vid att jag kan göra. Fy Elin, fy.
På vägen till lunchstället diskuterade R och S hur R lättast ska gå tillväga för att skaffa sitt körkort. S kände någon som jobbat för Nigerias motsvarighet till Vägverket och som skulle ordna biffen för runt N5000, dvs. 350 kr. Take a hint Vägverket, det säger jag bara. TAKE A HINT!!
Har skaffat mig ett litet sidoprojet, ska praktisera någon eller några dagar i veckan på en organisation som heter A Gieva. De jobbar bland annat med att informera om fördelarna med att utbilda sig och då passar jag ju in väldigt bra. Om man utbildar sig kan man hamna vart som helst i världen. Typ Nigeria. (www.gieva.org)
Det blir inte svalare, det vill jag lova. Jag är lite orolig att jag tycker att det är så skönt att hänga på Rolis kontor med dess luftkonditionering, det ska jag inte vänja mig vid att jag kan göra. Fy Elin, fy.
På vägen till lunchstället diskuterade R och S hur R lättast ska gå tillväga för att skaffa sitt körkort. S kände någon som jobbat för Nigerias motsvarighet till Vägverket och som skulle ordna biffen för runt N5000, dvs. 350 kr. Take a hint Vägverket, det säger jag bara. TAKE A HINT!!