Inte bra
Jag ar riktigt riktigt magsjuk, troligen pa grund av uttorkning enligt Rolis alla lakarkollegor. That makes no sense sager jag och grater vidare. Vet nu hur manga gomda muskler man har som man upptacker nar man har spytt ett tag? Det ar massor vill jag lova. Ackelvarning slut.
Pa Rolis jobb finns det en kille som heter Stalin i fornamn. Han har anknytning 2106 om ni vill ringa och gratulera till hans foraldrars val av namn... Namnet staLIN ar nastan som eLIN, fast jag ar battre.
For ovrigt kan jag beratta att "resan" genom tullen gick supersnabbt och effektivt. Typiskt! Jag som hade laddat infor att kafta med den nigerianska tullen och sa om jag kunde undvika att betala nagra mutor. Sa bara vinkar de igenom mig! Fast passkontrollanten fragade i och for sig om jag hade pojkvan... Betydligt varre var det pa Heathrow, dar jag skramde livet ur en stackars tullare genom att skrika "NO!!" nar hon vill ta min hudkram for analys. Hon sa "I'll TAKE this" men jag horde "I'll TASTE this" och ville bara vara snall...
...hej igen...
Har skaffat mig ett litet sidoprojet, ska praktisera någon eller några dagar i veckan på en organisation som heter A Gieva. De jobbar bland annat med att informera om fördelarna med att utbilda sig och då passar jag ju in väldigt bra. Om man utbildar sig kan man hamna vart som helst i världen. Typ Nigeria. (www.gieva.org)
Det blir inte svalare, det vill jag lova. Jag är lite orolig att jag tycker att det är så skönt att hänga på Rolis kontor med dess luftkonditionering, det ska jag inte vänja mig vid att jag kan göra. Fy Elin, fy.
På vägen till lunchstället diskuterade R och S hur R lättast ska gå tillväga för att skaffa sitt körkort. S kände någon som jobbat för Nigerias motsvarighet till Vägverket och som skulle ordna biffen för runt N5000, dvs. 350 kr. Take a hint Vägverket, det säger jag bara. TAKE A HINT!!
Lessons learned - so far
- Man kan tvätta håret med tvål, rosa Dove i mitt fall. Det blir fint och inte äckligt svettigt längre.
- I Nigeria ler man inte när man hälsar på varandra eller går förbi varandra på gatan, man nickar eller så säger man något.. Som om jag inte verkade tillräckligt galen utan att gå runt och le fånigt i tid och otid.
- Kia kia (uttalas kiajakaja) betyder "fort fort" på pidgin english.
- Kajkaj däremot betyder hembränd gin.
Icke sa Nicke!
Nu sitter jag och funderar pa hur jag ska kunna fa till en intervju med medlemmarna i House Committee on Women in Parliament - en del av landets riksdag alltsa. Undrar jag om det funkar att traska dit och fraga om nagon vill ata lunch...
Ornen har landat!
Antligen ar jag i det supervarma, superstora superlandet Nigeria. Jag landade mitt i en varmebolja, igar hade vi 40 grader och till och med de infodda nigerianerna klagar pa varmen. Innan jag akte funderade jag mycket pa hur jag skulle reagera pa och klara av varmen - som jag da trodde skulle vara max 30 grader - men val pa plats inser jag att det inte spelar nagon roll. Det ar varm, det finns inget jag kan gora at saker - det galler att gilla laget. Sa det gor jag, och forsoker att rora mig sa lite som mojligt nar det ar som varmast. Trots det ar man genomblot mest hela tiden. Tur att alla andra ocksa genomlider samma sak, sa det ar ingen som bryr sig. (Eller sa ar de bara for artiga for att saga till...)
Nigerianerna ar ett mycket trevligt folk! Min kompis Rolis kollegor ringde till och med i lordags for att kolla att jag kommit fram ordentligt. Detta trots att jag aldrig traffat eller pratat med dem. Vara grannar har kommit fram i omgangar for att halsa mig valkommen och de undrar hur jag klarar av varmen. Pa satt och vis ar alla utom jag oroliga for att jag inte ska orka med, medan jag bara forsoker anpassa mig sa fort jag kan.
Vi bor i en trea i en forort till Abuja. Det ar ett inhagnat omrade med sakerhetsvakter som oppnar grindarna varje gang man ska in eller ut. Barnen pa garden tycker att jag ar mycket intressant och smyger pa mig sa fort jag gar utanfor dorren. Nar vi har promenerat runt i omradet foljer barn efter mig och sager "ojibo" vilket betyder vit. Roli berattade att det formodligen ar forsta gangen de ser en vit manniska pa riktigt.
Naiv som jag ar trodde jag att engelska var ett enda sprak, och att det fanns en massa olika dialekter. Jag hade fel. De flesta talar "pidgin english", vilket inte ar en dialekt utan ett alldels eget sprak med massor av ord som inte alls finns i engelskan. Jag forsokte prata lite med nagra barn nar vi var och handlade pa marknade, men de bara tittade pa mig som om jag var fran yttre rymden. Jag kande mig lite dum innan jag forstod att det var sprakforbistring som var problemet.
Jag har provat en massa ny mat - precis som jag lovade pappa! Jag har testat plantan, vilket ser ut som bananer men smakar som en blandning mellan potatis och nagot sott. Jag har atit yams, vilket ocksa paminner om potatis, och torkade, rokta rakor som ats med skalet pa. Mycket konstig upplevelse, men det var gott. Det ar lite si och sa med aptiten eftersom varmen ar som den ar, sa det blir mycket mycket vatten och lite Coca Cola.
Roli och hennes frisor har bestamt att mitt har ska flatas i s.k. cornrows eftersom de menar att det blir svalare for mig. Det hander lite senare i veckan och nej, jag har inget att saga till om i den fragan.
Talk to you soon, puss och kram!
Elin
Nu händer det / It is happening
Klockan är mitt i natten och jag borde nog sova, men jag kan inte. Det pirrar och pirrar, det bor en miljon ystra fjärilar i min mage. Efter att ha snurrat runt i sängen alldeles för länge har jag ägnat mig åt att sy en klänning av en gammal gardin. Den kommer på bild vad det lider.
Halv sex på morgonen ger vi oss av, jag och pappa. Tur att inte jag kör... Mest är jag nervös för att mina väskor ska väga för mycket. Jag har hoppat upp och ner på familjens våg med och utan väskor hela dagen. Ibland har jag ett kilo till godo, ibland ligger jag risigt till. Kära kompis Johanna kom förbi och berättade att de inte väger handbagaget på den flygplats jag ska åka ifrån, och det gav mig lite extra hopp. Kanske att jag kommer i väg i alla fall! Resan går från Göteborg till London, där jag har elva timmar på mig att byta flygplats och hitta nästa plan som tar mig direkt till Abuja. Det låter väldigt enkelt nu när jag skriver det, håll tummarna för att det går lika lätt i verkligheten.
Ses på andra sidan!
It is late, late, late. I should be sleeping but I have a million happy butterflies in my stomach. I tried to sleep for a while, and when I realized that it was useless and made a dress out of an old curtain. I´ll take a picture of it ASAP.
I and dad are leaving in three hours. I am happy I´m not driving... At the moment, I am worrying that my bags are going to be too heavy. I have jumped up and down on the family scale all day. Sometimes I´m all good, and sometimes I am in BIG trouble. My dear friend Johanna came by to give me a hug and told me that they don´t really care about the weight of the carry-on at the airport where I´m leaving from, and it gave me some hope. I am traveling from Gothenburg via London where I am changing airports and then straight to Abuja. It sounds really easy, so pray that the real-life experience will be just as easy. See you on the other side!
Igår / Yesterday
På inrådan av flera tidigare Afrikaresenärer har jag också börjat sola solarium. Dels för att jag ska klara väderomställningen, dels för att det inte ska synas att jag är nyanländ och därför attrahera skurkar. Jag solade 12 minuter och är helt öm hela jag. 12 MINUTER! Tolv ynka minuter i ett solarium och jag ser ut som en kräfta i nyllet. Kanske måste jag tänka om och sy upp någon form av burka i bävernylon för att klara av det här. Jag brukar skämta att jag är vitare än vit och att vita väggar ser smutsiga ut när jag står bredvid dem, men det här är ju liksom på riktigt. Jag producerar negativt pigment - jag är ett vetenskapligt underverk!
It is two weeks exactly until I leave - well, it was yesterday. Everyone else seems to be so excited, but I don´t feel any different. I have spent the last couple of days trying to find some nice Swedish presents and ended up with potato-peelers and glass from the glass-factories.
I have also started tanning, since I have heard it is a good idea to prepare for the change in the weather. I spend 12 minutes on the tanning-bed and I look like a tomato. 12 MINUTES! I might have to reconsider my packing and dress in some sort of a tent or something... I always say that I am whiter than white and that white walls look dirty next to me, but this is for real. I am producing negative pigmentation - I am a scientific miracle!
Nu börjar det! / It begins!
Välkommen till iblandblogg, ett förhoppningsvis enkelt sätt att hålla koll på världens bästa Elin när hon är på vift.
Jag är på väg till Abuja, Nigerias huvudstad, för att samla in material till min master-uppsats. Jag har fått ett stipendium från SIDA, ett så kallat MFS, vilket står för Minor Field Study. Jag kommer att hålla på med statsvetenskapliga saker som demokrati, jämställdhet och feministisk teori. Efter att ha blivit varnad att ingenting någonsin blir som man tänkt sig på plats har jag låtit min frågaställning för uppsatsen vara ganska flytande. Anledningen till att jag valde just Nigeria - som inte är känt som världens direkt säkraste land - är att jag för ett par år sedan träffade en nigeriansk tjej, Roli, i Lund. Hon pluggade i Sverige ett par terminer och vi blev kompisar. Roli och hennes man Victor har varit generösa nog att erbjuda mig husrum i Abuja, och det tackar jag inte nej till! Den 20:e februari bär det av, om Gud vill och sängen håller. (Och det kommer den att göra!)
Welcome to iblandblogg, an easy way to keep track of Elin as she makes her way thru the world.
I am on my way to Abuja, the capital of Nigeria, to gather material for my Master-thesis. I have been granted a scholarship from the Swedish Government to do a Minor Field Study. I will be dealing with political science-things like democracy and gender-equality. Since I have been told that thing never end up the way you planned, I have left the topic of my thesis open for now. The reason why I choose to go to Nigeria - not known as the most secure country in the world - is that I have a friend who is Nigerian. I met her when she was studying in Lund, and she has been so very generous and offered me to stay with her and her husband. I jumped at the opportunity!
So, on the 20th of February, I´m off!